Var finns den riktiga informationen om alla varor man kan köpa i matbutiken?

När man söker på internet om mat så finns det tusentals av recept ifrån hela världen och från olika perspektiv. Är det något du inte äter eller inte tål så går det alltid att byta ut det mot något annat. Det finns många tips om hur du kan baka veganska maränger, eller göra den där lasagnen nyttigare. Du kan hitta recept på LCHF eller recept baserat på PALEO. Det finns hur många olika varianter på det som helst, inte minst i butikerna där industrierna tillverkar allt möjligt för att konsumenterna ska köpa deras produkter.

Låter ”själv-resande”-mjöl intressant? Eller den nya pastan som är gjord på sötpotatis? Men i verkligheten innehåller den pastan bara 8 % sötpotatis. Tror du att det nya godiset som innehåller 30 % MER protein kommer att göra succé? Kommer alla body builders att köpa dessa och tycka det är ”okej” att äta dessa?  Jag vet inte vad jag ska tro. Jag blir bara rädd och skrämd. För jag tror att det är många som går på det, många kommer att köpa det i tron om att det är bra. Men det är fan skit.

Det är det som stör mig. Det finns oändligt med recept, det finns oändligt med produkter och det finns oändligt med tillgång på allt. Vart finns kunskapen? Eller realisten? Eller den kritiska personen som är ute och handlar? Om man är kritisk mot det som står i morgontidningen ska man väl vara minst lika kritisk i matbutiken? Det finns många som inte vet att havregryn ÄR glutenfritt men ändå finns det havregryn som är ”glutenfria” och därmed kan sälja sitt havregryn några kronor dyrare. Men det är ju bara påhitt? ALLA paket med havregryn är glutenfria, förutom de som är ”fiberrika”, då de har tillsatt vetegroddar i paketet för att öka fibrer i paketet(med andra ord kan du likväl köpa en påse vetegroddar och en påse havregryn och blanda själv så blir det billigare i slutändan). OBS! Det kan givetvis förekomma att de behandlar havregryn i samma lokal som mjöl eller liknande och därmed finns det risk att det kan komma mjöl i påsen med havregryn.

Det räcker inte heller med att vi har ett märke av havregryn med dessa olika varianter, nej det ska finnas minst 5-6 stycken olika märken där den ena inte vill vara sämre än den andre och därmed har samma upplaga av varianter. Samt olika storlekar på påsarna. Förstår ni hur mycket olika valmöjligheter det finns i butikerna? Det är ett skämt! Det finns så mycket mat som slängs för att de blir inte köpta av konsumenterna för det finns alltid ett alternativ. Ett billigare, eller nyttigare eller någon annan version.

Eller alla sorters bröd? Ska de som innehåller surdeg vara nyttigare? Läs innehållsförteckningen och var kritisk. Placebo. De kan ha tillsatt 4-5 % surdeg, men resten är ”precis som vanligt”. Alltså, ren skit. Exempelvis Pågen som påstår att de bakar med kärlek(hur kan man ens baka med kärlek när det är maskiner som ”bakar” alla bröd”? En annan historia);

Deras surdegsbröd KärnSund innehåller: vatten, klippt fullkornsråg*, vetemjöl, fullkornsdurumvete*, vetegluten, surdeg på vete och fullkornsråg* (5%), malt av korn, kallpressad rapsolja (1,5%), jäst och salt.

Alltså, denna surdeg som de har tillsatt med kärlek gör inte ett skit i denna deg. Det lilla jäst de har tillsatt i brödet är starkare än surdegsbakterierna och därmed ”kör över” surdegsbakterierna och påskyndar jäsningen. Detta är fortfarande ett bröd som jäser snabbt och bakas av snabbt för att så fort som möjligt få ut det till konsumenterna så de kan köpa ett färskt bröd med surdeg. Men vänta lite nu….

En liten påminnelse, från Sebastien,  om vad som är så bra med äkta surdegsbröd:
En lång jäsning (över 12 timmar) bryts ner fytinsyra och frigör näring i brödet, sänker GI nivån (=bra energi och gör dig mätt) och förbättra hållbarheten på brödet (utan att behöva tillsätta olja eller annat konstigt). Tid ger smak och det är därför det finns ingen anledning till att degen ska jäsa för snabbt.
Eller läs här hos kloka Christine Heger, där hon skriver:
 Anledningen till att industrin tillsätter jäst i surdegsbrödet är främst för att de inte har tiden som krävs för att baka ett riktigt surdegsbröd. Det måste gå snabbt att baka brödet, och då är jäst bäst. “Surdegsbrödet” får därmed smak av surdeg men är jäst på jäst. Det innebär att brödet inte har alla de hälsosamma fördelar som ett äkta surdegsbröd har.
Det finns så mycket att lära! Men det når inte ut till konsumenterna, de går och handlar mat i sin bubbla och tro att de gör hälsosamma val och nyttiga affärer. På något sätt måste denna information nå ut, för att göra mer aktiva val. Att välja svenskt, närodlat eller småskaligt. Varför måste man alltid köpa exakt samma mjölk och märke varje gång man handlar? Har du ens uppmärksammat hur många fler val det finns bland ostarna numera? Visste du exempelvis att Arla är bland de största aktörerna i den internationella mejerivärlden och ser Danmark, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Sverige och Tyskland som sina kärnmarknader? Så den mjölken, grädden, osten du köper i din matbutik behöver inte alls betyda att det gynnar Sverige och dess bönder som är kopplade till Arla. MEN TITTA DÄR! Till höger om grädden?! Där står det en annan förpackning, kanske väldigt ful design, men det framgår att det är grädde från Stafva mejeri. MEN! Det är ju ett gotländskt mejeri? JA! Den kostar visst 5 kronor mer. MEN!!! Du gynnar det företaget att kunna fortsätta sitt mejeri, utanför Arlas postar. Faktum är att när jag sökte efter mejeri och Gotland så fick jag fram en hel del nyheter från 2017 där ett av de stora gotländska mejerierna blev tvungna att gå i konkurs för de kunde inte mäta sig mot Arla som tog över allt.
Sånt gör ont i mitt hjärta. När industrin tar över och de små lokala bönderna, mejerierna, hantverkarna måste stänga igen sin verksamhet. Undra hur deras psyke mår?
Ända sen vi flyttade hit till Gotland så har vi letat efter gotländska produkter för att gynna de små företagen som finns här på ön. För att kunna bibehålla den produktion som finns här lokalt. Annars kommer de också tyvärr att behöva gå i konkurs, hela Gotland måste importera mat från fastlandet eller andra länder. I slutändan, vad ger det för effekt på miljön?
Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Varje gång du handlar din mjölk, grädde, ost, bröd eller vad du nu konsumerar så har du alltid ett aktivt val. Välj det som känns rätt.
Nästa gång tänkte jag skriva om bananer och avokado. Något som kanske alltid finns i allas hem jämt, men alla vet också att det inte finns några svenska bananer eller avokados.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *