Napoli – en rundvandring med guide

Den 8 juli, lördag, hade Andrée arrangerat en överraskning till mig som födelsedagspresent. Kl 11.00 skulle jag vara beredd nere vid receptionen, så vi åt frukost med ro och solade lite innan vi klädde på oss och gick ner.

Andrée var väldigt nervös men lugnade sig när vår guide kom. Jag hade ingen aning om vad vi skulle göra så jag följde bara med, även om jag började ha mina aningar om vad vi skulle hitta på(jag känner ju trots allt Andrée väldigt bra).

Vi gick runt hotellet och guiden började berätta historia om slottet utanför hotellet, om Vesuvius, om staden Napoli. Om kungligheter. Om bourbonerna. Om hur namnet kom till. Om poeter, författare, målare som har bott eller varit i Napoli. Ja, det var mycket intressant! Men så många saker att komma ihåg att man glömmer så mycket.

Efter två timmar behövde jag gå på toa. När jag kommer ut är Andrée och guiden i en diskussion då det tydligen har uppstått missuppfattningar. Detta var en historik rundvandring i Napoli, det Andrée hade bokat var en street food-guide med tillhörande pizzakurs…..

En liten tystnad.

Guiden blev jättearg. Inte på oss utan på situationen. Den blev liksom pinsam för oss alla. Han ringde ett samtal till en mellanpartner för att se till att detta inte ska ske igen. Han bad oss kontakta dem och be dem om pengarna tillbaka. Andrée fick dåligt samvete. Jag var glad. Guiden försökte göra det bästa av situationen och köpte lite snacks längs vägen, som tyvärr inte lekte med våra smaklökar. Men vi fick testa baba(den luftigaste ”bakverket” jag någonsin har smakat, det var ungefär som att äta skum fast i brödform? Den var dränkt i rom. Spännande att testa.), friterad deg och friterad potatis.  Men vi förstod hans situationen och åt ändå. När han sa hejdå så valde vi att göra det bästa av situationen; vi gick till Sorbillo. Som enligt napoli-invånarna själva är den bästa pizzan. Vi ställde oss i kö.

Här använde man sig av en app istället som sa hur många före i kön det var. Vi väntade endast i 15-20 minuter denna gång.

Här fick man beställa mellan olika pizzor. Det fanns mer än en öl-sort och även vin! Vi beställde en Diavola och en med pesto på. Det var sjukt gott, men jag tror inte att den når samma nivå som L’antica Pizzeria “Da Michele”. Kanske mest för att vi åt den pizzan först som satte höjden av förväntningar? Eller dess enkelhet?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *